Ordet "orthoepia" av grekiskt ursprung ochexakt av rötterna översätts det som "korrekt talande". Med "rätt talande" menas det normativa uttalet av alla ljud i språket och korrekt placerade accenter.
Litterärt ryska och litterärt tal
Det finns en sådan sak - modern litterärRyska (annars - SL.). Detta är ett stort komplex av ord och acceptabla former, som är normen. SLRY måste användas på radio, på tv och i andra medier, på det kommunicerar i officiella situationer och på offentliga platser med främlingar. Men förutom det litterära språket finns det också litterärt tal, det vill säga en uppsättning lagar och regler som motsvarar normen för uttal av vissa ljud eller ord. Rysslands ortopediska normer är dessa lagar. De används i samma media.
Principen på vilken ryskaortografi - den oföränderliga formen av morfem i ordformation. Det är, hur roten eller suffixet bestämdes att skriva ner en gång, så de kommer att använda det i alla ord med denna morfem (varje regel har sina egna undantag, därför finns det sådana fenomen som växling i vokalerna). Det är dock klart att vi inte alltid kan uttala morphemes lika, även om vi skriver så. Vårt språk försöker på något sätt underlätta sina uppgifter, lite förändrade ljud, förkorta vägen från bildandet av ett ljud till ett annat, och som ett resultat uttrycks ord lite, inte som de är skrivna. Det visar sig att det ryska språks ortopediska normer är de lagar som det är nödvändigt att korrekt förvränga ord när de uttalar sig. Dessa regler sammanställs av lingvister baserade på uttalandet av de centrala områden av betydelse i Ryssland - Moskva och St Petersburg, kort sagt.
Grundläggande ortopediska normer av det ryska språket
A) Icahn är en av de lagar genom vilka ord förändras när det uttalas. Icahn är omvandlingen e i och i en ostressad position.
B) Lurking är transformationen och i s i en ostressad position.
B) Akan är omvandlingen om i och i en ostressad position.
D) Stun är en förändring i uttalet av ett sonoröst ljud på motsvarande döva i vissa positioner, före en annan döv, till exempel.
E) En röst är en förändring i uttalet av döv ljud i motsvarande parning uttryckt i vissa positioner - före den sonorösa (alltid sonorösa), i början av orden eller före vokalen.
Dessa är bara de viktigaste och mest betydande lagarna. Förutom dem finns det fortfarande det normala uttalet av varje bokstav, de rätta spänningarna i ord och så vidare.
Förändringar i uttalande normer
Naturligtvis de moderna ortopediska normernaRyska språket kan skilja sig från normerna, säg av XIV-talet: då hade den ryska personen i sitt dagliga liv en helt annan uppsättning språk och ett annat ordförråd. Till skillnad från SLRY ägs litterärt tal eller kanske inte ägs av långt inte alla. I olika regioner i Ryssland förvrängs ordet av ord på olika sätt: i Vologda-regionen är exempelvis omkretsen utbredd, det vill säga förändring och på om i ett ostressat läge, och i söder bokstaven g uttalas på ukrainskt sätt - med mjukning.
Språken i andra länder har också sina egna lagarsnedvridningar av ord, samma som ryska språks ortopediska normer. Några av dem påverkade även stavningen. I bibelnorsken används till exempel den fonetiska principen för skrivning, det vill säga vid ordformning, kan morfemens ursprungliga utseende ändras om dess uttalande har förändrats. Och på turkiska, finska och några andra, ett sådant fenomen som sinharmonism eller på annat sätt - vokalens harmoni är vanligt. Faktum är att på grund av grammatiska egenskaper i språket kan orden i det vara mycket lång och språket kan helt enkelt inte uttala så många olika vokaler och konsonanter. Därför finns det en synharmonism - assimileringen av alla vokaler av en enda slagverk.
Över tiden, det ortopediska normerna för det ryska språketförändras. I vissa fall, till exempel med accenter, händer detta ganska snabbt. Men ändå är förmågan att behärska det moderna litterära ryska talet nödvändigt för en intelligent person.
